måndag 25 oktober 2010
Jinka andla fönte
I morse när jag lämnade barnen på dagis skulle Oskar ”jinka andla fönte”, vilket betyder att han ville vinka från fönstret ut mot parkeringen. Språket går framåt med stormsteg.
söndag 27 juni 2010
William tvärtemot
En stund efter att William gått och lagt sig ropade han efter mig och ville att jag skulle ligga bredvid honom så att han kunde somna på min mage. Normalt sett väldigt mysigt, men den här gången ville jag se på åttondelsfinalen mellan Argentina och Mexico, vilket jag också sade till William. ”Jaha, okej, då… då säger jag att jag vill ha ett glas vatten i stället”, svarade William.
onsdag 5 maj 2010
I drömmarnas trädgård
För några veckor sedan, när jag skulle borsta tänderna på Oskar, försökte han få mig att förstå någonting. Som vanligt när han inte lyckas göra sig förstådd blev han frustrerad och arg. Till slut tog han tag i mitt högra pekfinger och vred runt det så att handflatan kom upp. Med andra handen tog han mitt vänstra pekfinger och ritade en cirkel i högra handens handflata.
Oskar den hämningslöse
Oskar tycks sakna hämningar som vi andra har. I dag när han skulle kissa klättrade han upp på toaletten, tog tag i mina händer, ställde sig upp med båda fötterna på var sin sida om sittringen, hoppade upp, särade på benen i luften och landade med rumpan på sittringen med en hård duns.
Det tyckte Oskar var jätteroligt.
lördag 20 mars 2010
Bolibompafika
Den senaste veckan har barnen varit sjuka. Jenny likaså. Det har varit en oerhört tuff vecka där jag försökt ta hand om familjen och samtidigt se till att min undervisning på universitetet flyter på. Natten till fredag var Oskar dessutom vaken mellan 23 och 03. ”Trött” är bara förnamnet.
Trots det längtar jag varje dag till Bolibompa på TV och det familjegemensamma fikat. Det är en liten familjehögtid där hela familjen sitter tillsammans, fikar och ser på barnprogram. Rutinen varierar lite. Just nu är det Bolibompa på datorn som gäller (Play Bolibompa), först Fåret Shaun (eller ”bääh” som Oskar säger), sedan Pingu (”ninga”), Johans uppdrag (”gau-whau” med morrande röst) och slutligen I drömmarnas trädgård (som Oskar inte kallar något särskilt eftersom han brukar gå och borsta tänderna då).
Bolibompafikat är nog en sådan där sak jag med glädje och saknad kommer att minnas när jag blir äldre.
William kan läsa
I dagarna har William knäckt läskoden. Han bokstaverar sig igenom ord han hittar över allt, såsom "miniderm" och "hockeyburgare". Ibland gissar han, men många gånger är det alldeles uppenbart att han faktiskt har fått ihop ett ord utifrån bokstäverna.
söndag 7 mars 2010
Metareflektion
Vi sitter i bilen på väg till Agnäsbacken. William berättar något, och
frågar sedan "vet ni hur jag vet det?" Ett fascinerande sätt att
ställa frågor av en fyraåring, eftersom själva frågan antyder av han
vet att han vet, att kunskap inte bara är något som finns där utan
också något man kan förhålla sig till, att det är möjligt att
reflektera över det faktum att han reflekterar. Det där som vi
psykologer kallar för metareflektion, eller "theory of mind".
frågar sedan "vet ni hur jag vet det?" Ett fascinerande sätt att
ställa frågor av en fyraåring, eftersom själva frågan antyder av han
vet att han vet, att kunskap inte bara är något som finns där utan
också något man kan förhålla sig till, att det är möjligt att
reflektera över det faktum att han reflekterar. Det där som vi
psykologer kallar för metareflektion, eller "theory of mind".
tisdag 2 februari 2010
4-åringens tankar om livet
William har en livlig period just nu. Det rör sig mycket i huvudet på honom och han har haft lite svårt att somna i sin säng senaste veckorna. Han ropar oftast efter ett par minuter och säger att han drömt läskigt och tänker sova i våran säng.
Härom dagen satt W och åt mellis när han, apropå inget, utbrister; Nils och Olov är längst av alla!
Ikväll när jag nattade William så funderade han på siffror och frågade vilka siffror sidnumren var i sagan vi läste. Han tänkte lite och sedan sade han; 1000 är den största siffran av alla!
Han har blivit modigare också, mer livfull i lekarna. Alla hans mjukisbyxor har fått hål på knäna, det är knappast någon slump.. Också har han blivit så lång! Vi ska mäta honom förstås, men det känns som om han växer ur alla kläder. Han slår sig mycket också, ungefär som en ranglig tonåring som inte har koll på kroppen. Slår huvudet i byrån, går rakt in i köksön osv. Än så länge utan några allvarligare skador, vår får hoppas att han lär sig parera lite bättre med tiden.
Oskar älskar att vara på dagis! Han har nästan inte tid att säga hejdå. Han leker, klättrar, pratar och busar. Det märks verkligen att han njuter av dagarna. Ibland på eftermiddagen kan han vara trött när vi hämtar och man ser att han tycker det är skönt att få komma hem. De senaste veckorna har han fått mer ro att sitta ner och läsa böcker. Han vill ofta att man ska läsa må-må = Molly för honom. Fler och fler ord kommer och han lyckas ofta göra sig förstådd på något sätt. Men när han vill något och inte lyckas förmedla detta, så kan han bli riktigt ilsken. I ungefär 20 sekunder, sedan går det över.
Vi läser Max-böckerna också. Och boken om rumpor som han nyss fått, den gillar han. Han fick ett pussel på 6 bitar förra helgen och han har både ro och intresse att lägga det ibland. Med lite hjälp, men det är på gång! Vi försöker få Oskar att somna själv i sin egen säng, vilket går si sådär. Vi har vant honom vid att sitta hos honom tills han somnar, ibland somnar han till och med i famnen i soffan. Väldigt mysigt tycker både mamma och pappa, men det funkar inte riktigt alla kvällar av praktiska skäl..
Oskar har också lärt sig att röra sig i snön. Han har verkligen fått kläm på att gå på ojämnt underlag och kan ofta resa sig själv, ibland med lite stöd. Pulka är en riktigt hit, att sparka likaså! Våra pojkar är väldigt olika och ibland syns det mycket tydligt. William har ofta lång startsträcka innan han lär sig nya saker. Han vill kolla in, fundera och försiktigt prova i sin egen takt. Oskar däremot, han bara gör. Till exempel så drog han helt enkelt bara fram barnsparken och började sparka. På något sätt symptomatiskt för bröderna Björk.
/Jenny
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)